Tills vidare är det första söndagen i månaden klockan 13-16 som gäller.
Nästa tillfälle blir således 1 februari. Då blir det stor rea i butiken, på nästa alla varor, för att bereda plats för fler nygamla nyheter. Välkomna då!
Missa inte att följa oss på Facebook och Instagram för att få ta del av fler uppdateringar kring sortiment och öppettider. Vi ses!
Sista chansen att köpa handplockade retroklappar är söndag 21/12 klockan 12-16. Många fina erbjudande i butiken, smällkarameller till alla snälla barn och glöggfryntlig stämning i största allmänhet.
Vi har sedan stängt första söndagen i januari så nästa ordinarie öppettid blir första söndagen i februari. 2015 ändrar vi våra öppettider till klockan 13-16 första söndagen i månaden. Välkomna!
För ungefär ett år sedan såg det ut så här i källaren.
För ungefär ett år sedan såg det ut så här i källaren.
Bara ett par månader tidigare hade jag bestämt att jag skulle öppna butik. Sen påbörjades projektet att omvandla en lätt mögelluktande källare med korkoplast och furupanel till en piffig retrobutik. Bastun och all träpanel revs ut och förrådet tömdes på säkert 40 flyttlådor, varav några var märkta ”slutförvaring”. Jag var nere i källaren varje kväll och målade, slipade, skrubbade golv och målade igen. Tvingade min man, mina vänner och min släkt att hjälpa till. Trodde aldrig att det skulle bli klart. Men det blev det. Mer eller mindre. 15 december 2013 var det smygstart i butiken. Eller ja, smygstart och smygstart, det var inte alla som höll med om att det var så mycket smyg. Det var packat med folk, goa vänner och positiva grannar, glögg, pepparkaks-R och rekordförsäljning. Ja ja, klart det var rekord det var ju första försäljningen över huvud taget. Men ändå. Roligt var det.
Jag minns att jag inte hade prismärkt nånting, hade helt enkelt inte hunnit eftersom fokus hade varit på att hinna måla klart och improvisera fram hyllor. Det var bra fyndläge med andra ord, jag sålde en del saker långt under inköpspris i rena förvirringen. Riktigt så billigt blir det inte igen.
På måndag 15 december när vi firar 1 år bjuds det på glögg och pepparkakor och 10% rabatt på hela sortimentet. Så passa på att köpa julklappar, framförallt till dig själv.
Garanterat fritt från klimatångest, som en kund uttryckte det. Välkommen på måndag! Öppet klockan 18-20, med chans på efterfest en trappa upp. Hoppas vi ses!
Då och då tillåter jag mig att bli lite personlig på bloggen. Så om du kom hit för att läsa om danskt stengods eller kolla våra öppettider får du scrolla vidare. För er övriga kan jag nu berätta om decemberlugnet. Som jag har bestämt infinner sig exakt precis idag, 1 december.
Idag jobbade jag nämligen min sista hela arbetsdag på universitetet på drygt en månad. Att vara ledig i december är något jag fantiserat om i flera år men liksom inte trott att det går. December brukar vara en av de allra stressigaste månaderna, när en hel hög deadlines infaller samtidigt som kurstarter ska planeras inför nästa år, pengar ska sökas och göras av med, för att inte tala om alla sista-mötet-innan-jul som ska klämmas in. Toppa detta med julbord för vart och ett av alla trevliga nätverk man råkat gå med i och sen strössla med ett par barn och deras lussefiranden, körframträdanden och pysselkvällar så är december gjord. Så många år jag kan minnas har jag varit så stressad att jag inte hunnit njuta av någonting. Leasat ut barnens pepparkakshusprojekt och julpyssel till mormor och farmor så att man får jobba lite till. Köpt den sista risiga granen som blev kvar på kvällen 23 december. Jag har bara väntat tills julen ska vara över så man får lite lugn. Tänk att det är så svårt att förstå att man själv kan bestämma ganska mycket i sitt liv.
Men så i år. Jag har tidigt förvarnat mina mina kollegor om att jag ska vara ledig i december. Jag började säga det redan efter sommaren mest på skämt men sedan med mer övertygelse när ingen skrattade. För det märkliga är att mina fina kollegor har trott på mig. Jag har ju knappt trott på det själv. Har väntat på att någon ska ställa sig upp och utbrista ”MEN HALLÅ MAN KAN INTE VARA LEDIG I DECEMBER, DET GÅR BARA INTE”. Men det hände aldrig. Så det går tydligen. Okej, helt ledig kommer jag inte att vara, en forskningsansökan har jag inte lyckas skaka av mig och jag kanske också dyker upp på ett julbord, men i övrigt blir det mycket fri lek.
Så idag är jag glad. Jag gnolade Jinglebells lite för högt redan på bussen i morse, på väg till första mötet.
Vad jag ska göra istället? Ägna mig åt min hobby, min familj och mitt hus. Jag ska ha öppet i butiken några gånger extra (se våra öppettider här) och jag ska pyssla med barnen. Vi började redan igår. Sen ska jag supporta min man, som ska köra det vanliga decemberrejset på sitt jobb, där de brukar planera sina deadlines strategiskt till kvällen 23 december. Och i övrigt ska jag försöka höra av mig till mina vänner lite mer (min senaste mobiltelefonräkning var på 12 kronor).
December, here I come!
Nu är det full jul i Villa Retro! Butiken är proppfull med julpynt från förr och fina julklappsidéer till alla och envar. Och det bästa av allt – här shoppar du med omtanke om miljön och dina medmänniskor. Köp med dig en rulle vacker gammalt julpapper så går 50 kronor som julgåva till Räddningsmissionen, som stöd för deras arbete med hemlösa och utsatta i Göteborgsområdet.
Öppettider i jul:
Söndag 7/12 klockan 12-16 (ordinarie öppettid)
Måndag 15/12 klockan 18-20 (1-årsjubileum med glöggmingel)
Söndag 21/12 klockan 12-16 (julklappsfinal)
Välkomna!
Det här huset är som gjort för julfirande. Det var vad mäklaren sa till oss när vi tittade på Villa Retro första gången vintern 2011.
Hennes uttalande baserades på det faktum att rummens disponering på nedervåningen gör det möjligt att springa i en åtta när man lekar jullekar. En viktig faktor att väga in vid husköp, naturligtvis.
Jag är väldigt förtjust i julen. Varje år ser jag fram emot julen – att julpynta, dricka glögg framför brasan och baka pepparkakor med barnen. Varje år känner jag att jag missar mycket av det roliga för att jag börjar alldeles för sent. Jag blir lika förvånad varje år, när människor i min omgivning börjar dricka glögg och äta vörtbröd och lussekatter, redan i november. Lugna ner er, tänker jag, det är långt kvar. Men det visar sig att det faktiskt inte är långt kvar. Plötsligt är det 23 december, och jag har inte bakat några pepparkakor, julmusten är slutsåld i affärerna och det finns bara riktigt risiga julgranar kvar att köpa. Förra året bakade vi lussekatter 26 december och en del av julpyntet kom fram först till nyår. Och då visar det sig att det inte alls är lika aktuellt längre.
För alla de som julpyntade redan i november, de slänger ut julen redan efter nattamaten på julafton, och börjar istället snacka om våren och vurma för tulpaner. Och så är jag försent ute med det också.
Men nu, i år, ska det bli ändring på detta. Mina kära kunder hjälper mig på rätt väg. När Villa Retro hade öppet förra gången, i början på oktober, var det ett par som var på jakt efter en adventssljusstake i retrostil. Då förstod jag, att nu är det dags. Har även fått flera frågor om julsaker inför nästa öppethållande, 2 november. Så idag var jag nere och inventerade bland jullådorna. Tre lådor fulla med julgranskulor, rara träljusstakar och mässingspynt. Detta finns så klart framme när vi har öppet i november. Vi planerar också att ha extraöppet ett par gånger i december, återkommer när datumen är spikade. Hör gärna av er om det är några särskilt ni letar efter för att få till retrojulen hemma hos er!
God jul så länge, eller är det kanske ändå lite för tidigt att önska det?
Numera reser jag inte till nya länder och platser utan att försöka hinna med några besök till loppmarknader och antikaffärer. Inte för att det alltid är så bra fyndläge – det är ofta svårt att hitta de rätta ställena vid första besöket – men om inte annat är det ofta en intressant upplevelse och en insikt i landets kultur och vardagliga objekt, bortom den regisserade fasad som ofta visas upp på museerna. Så, med den inledande pretentiösa analysen kan vi nu raskt gå vidare till detaljerna. I förra veckan var jag i Nice.
Så fort jag landat på flygplatsen gick jag till informationsdisken och frågade efter antikaffärer och loppmarknader.
Dessa visade sig vara föredömligt utmärkt på kartan; det fanns till och med en egen färg som markerade antikkvarteren. Ja för Nice visade sig vara ett riktigt mecka för den som är intresserad av antikviteter. Vi snackar fläskiga marmorstatyer, bombastiska mässingskandelabrar och allehanda nautiska instrument i ädelträ. Det hela fick sin naturliga förklaring när jag kom ner till hamnen och såg pärlbandet av yachter, alla i storleksklass mindre svenskt hotell. Det är klart att det krävs en del marmor och mässing för att hålla en sån båt flytande, i estetisk bemärkelse då.
Village Ségurane är en samling med 30 butiker i en vacker äldre galleria. Lite längre ner vid hamnen ligger Les Puces de Nice som är ett antal mindre antikbodar.
Där fingrade jag lite på en samling små och ganska oansenliga mässingsföremål, till det facila priset av 39 euro styck. Jag lät mässingspyntet stå kvar till yachtgänget.
Och om det nu är så att någon av mina forskarkollegor läser detta och undrar: nä, hela resan ägnades faktiskt inte åt att stryka runt i antikaffärer; större delen av tiden tillbringades i en möteslokal i en lätt mögeldoftande hotellkällare, där jag tillsammans med brittiska och franska kollegor diskuterade “the screeness of screens”. Det var också väldigt intressant, fast på ett helt annat sätt.
Efter Nice var det dags att åka vidare till Rom, för privat semester. Guideboken var förstås ett loppisfynd.
I Rom var den rekommenderade marknaden Porta Portese (nedre bilden, till höger). Problemet med många marknader är att även om de initialt utgör sig för att sälja begagnade varor så övergår de ofta med åren till att sälja övervägande nyproducerade handväskor, mobiltelefonskal och diverse plastföremål som knappt håller tills man kommit hem. Detta var min upplevelse av Porta Portese, även om jag ska erkänna att jag bara var där i en kvart innan jag vände. Det är alltså mycket möjligt att det finns delar av marknaden som är mer intressant för retro- och vintagefantaster.
Mycket trevligare var det då på Borghetto Flaminio (bild ovan, till vänster), nära Plaza del Popolo. Där fick man betala en liten slant i inträde, 1,6 euro, men det var det värt för det var väldigt välorganiserat och fräscht. Fokus låg på vintagekläder – och är det någonstans man ska köpa sådant så är det väl i Rom. Även ett stort utbud av handväskor, märkesklockor och skor från de stora modehusen.
Själv blev jag mest exalterad över det välsorterade utbudet av fina vintagesmycken. Jag fastnade i ett långt samtal med en äldre kvinna som hade rest mycket i sitt jobb som forskare (inom området internationell aktiehandel) och också hade ett lite lätt besatt intresse av vintagebijouterier från USA, med fokus på 30- till 50-talen. Alla hennes tjänsteresor gjorde att hon hade samlat på sig för mycket smycken och nu behövde sälja, hävdade hon. Lätt hänt, tänker jag. Hon visade mig flera signerade smycken och läste högt ur en italiensk bok om amerikanska bijouterier, som hon egentligen verkade kunna utantill. Denna italienska vintage profesora är min nya förebild.
Den här fina gamla vintagebroschen var faktiskt det enda jag köpte på hela resan. Här fotograferad mot en ännu äldre fond: Forum Romanum.
Nästa vecka bär det av till Korea på konferens, så nu är det dags att börja ta reda på hur det ser ut på loppisfronten där. Alla tips välkomna!
Det var fullt ös i butiken när vi hade öppet i Villa Retro första helgen i oktober. Så mycket ös att jag inte hann ta en enda bild förrän alla hade gått och tystnaden la sig.
Tusen tack till alla som var här för en jätterolig dag i butiken! Det är så roligt att träffa er, höra om hur ni hittat hit och prata om vårt gemensamma intresse – gamla fina saker från förr.
Det är också väldigt roligt att få bilder från er efteråt, när ni visar de saker ni har köpt i butiken. Om du delar på Instagram, tagga gärna #villaretro.
En av Villa Retros stamkunder, Emma von Brömssen, skrev ett blogginlägg om besöket i butiken. Efter att följt Emmas fantastiska bildflöde på Instagram och även haft henne på besök i butiken flera gånger, har jag börjat känna hennes stil. Då och då stöter jag på en rottingkorg eller ett vackert snidat träfat som jag tror skulle passa i Emmas orangeri. Här kan du läsa Emmas blogg och se vad hon köpte när hon var här senast.
Villa Retro har öppet första söndagen i månaden, klockan 12-16. Nästa tillfälle blir således den 2 november.
Tro det eller ej, men då är det dags att ta fram julsakerna. För även om jag själv är ganska restriktiv med att starta julen tidigt – ingen glögg innan Lucia och julpyntet åker fram den 25 december – så har jag förstått att många andra vill börja lite tidigare.
Välkomma då! Till dess – följ oss gärna på Instagram och Facebook.
